Släktforskning
Barn utom äktenskapet s.k. "Oäkta barn"
I äldre tid så var, enligt den stränga evengeliska kyrkans trosuppfattning, sexuellt umgänge utanför äktenskapet en synd emot Guds 6:e bud, och barn som blev till under sådana omständigheter var avlade i synd. Ur "värdslig" synvikel så var det framför allt ett problem ur arvssynpunkt. För att stävja problemet med de oönskade barn s.k. "oäkta barn", som i regel blev följden av en utomäktenskapliga förbindelse, så skapades det olika lagar för att reglera och straffa de kvinnor och män som hade sexullt umgänge utanför äktenskapet. Beroende på om parterna båda var ogifta eller om enbart en av dom var gifta eller båda var gifta (på var sitt håll) så var straffen olika.
De barn som föddes utom äktenskapet hade inte samma möjligheter som andra barn. Barndödligheten var extra hög bland dessa och de ekonomiska och sociala förhållandena var mycket dåliga. De fick bl.a inte bli medlemmar i skrå och oäkta flickor hamnade ofta i samma situation som modern.
Innan 1734 års lag så så var trolovning lika bindande som äktenskap. Barn som fötts efter trolovning hade bättre ställning än helt utomäktenskapliga barn. Efter 1734 år lag, som började gälla 1736, så blev kyrklig vigsel obligatorisk, och 1734 års lag gällde i hela landet.
Lagar och regler och dess införande
Magnus Erikssons stadslag-Giftermålsbalken
Denna lag gällde i städerna fr o m mitten av 1300-talet t o m 1 sept 1736. Lagen trycktes 1618 och följande text som är hämtad ifrån §2 visar hur "handfast" och förödmjukande straffet kunde vara i avskräckande syfte.
"Gör ogift kvinna hor med gift man, då have han förverkat den fördel, som han skulle hava av oskiftat bo efter sin hustrus död. Och de böte båda till konungen, biskopen, målsäganden och staden för sitt brott, såsom förut är sagt, och hustrun tage målsägandens rätt. Förmår han ej gälda böterna, då skall en snara läggas omkring hans lem och stadens stenar läggas på henne, och så skall hon leda honom omkring i staden, och sedan skola de med ed lova att aldrig komma åter till staden. Om en av dem botar för sitt brott, så som förut är sagt, vare den saklös, och stadens tjänare lede henne eller honom, som icke kan bota, omkring i staden, och fogden eller rådmännen give honom en halv mark penningar för sitt arbete."
Dubbelt hor
Dubbelt hor kallades det när båda parter var gifta (på var sitt håll). Straffet var fr.o.m. 1608 döden även om benådning förekom.
Enkelt hor
Enkel hor kallades det när enbart ena parten var gift. Under åren 1618-1655 utdömdes dödsstraff i underrätten medan benådning var sedvanlig i hovrätten. Böterna var för den part som var gift var 80 daler, och för den som var ogift var det 40 daler. För den som inte kunde (eller ville) betala böterna så omvandlades straffet till kroppsstraff: 6 gatulopp för en gift man och 4 gatulopp för en en ogift man. För kvinnan gällde risslitning vid tingsstugudörren. Därutöver gällde kyrkoplikt: 3 söndagar i rad på pliktpallen.
Lönskaläge
Lönskaläge var när båda parter var ogifta. Enligt 1734 års lag och fram till 1864 var lönskaläge brottsligt, och föräldrarna till ett utomäktenskapligt fött barn skulle åtalas av kronolänsmannen. Böterna var 10 daler för mannen och 5 daler för kvinnan. Dessutom så skulle båda parter stå på pliktpallen en söndag i kyrkan. Fram till 1855 så föll lönskaläge under allmänt åtal och båda parter blev instämda till tinget där händelsen skedde vilket inte nödvändigtvis behövde vara inom samma församling eller härad där barnet föddes. Efter 1864, då lönskaläge avskaffades som brott, hamnade ärendet endast i tinget om kvinnan stämde mannen för att få faderskapet erkänt.
Den offentliga Kyrko pliktens avskaffande
Den offentliga kyrko plikten avskaffades år 1741. Absolutionen blev förlagd till sakristian, och det införs ett litet bötesbelopp som skall betalas till kyrkan. Många präster gjorde dock allt för att kvinnan skulle pekas ut offentligt genom att t.ex hålla ceremonin strax innan gudstjänsten så hela församlingen såg vem det var.
Gustav III:s Barnamordsplakat
Lagen kom år 1778 för att förhindra barnamord. Kvinnan fick rätt att föda barnet anonymt på okänd ort. Ingen hade rätt att fråga ut henne om vem hon var eller vem barnafadern var. Detta gällde till år 1915.
Strafflindring
År 1810 så bestämdes att kvinnan skulle slippa världsligt straff vid första och andra gången för lönskaläge. Det var endast mannen som skulle böta.
Kyrkoplikt
År 1855 så blev kyrko plikten frivillig. Den levde dock kvar på många ställen.
Ny strafflag
År 1864 så kom en ny strafflag. Den utomäktenskapliga sexualiteten föll under enskilt åtal.
Arvsrätt
Fram till 1866 så hade oäkta barn ingen arvsrätt, men från och med 1867 så fick de en viss arvsrätt efter sin mor. Dock måste då modern hos pastorn begära att barnet skulle antecknas som hennes i kyrkoboken. Även om fadern var känd, så hade barnet ändå ingen arvsrätt efter honom. År 1905 så fick de full arvsrätt efter sin mor och möderne fränder, men först 1970 så blev det full arvsrätt efter fader och fäderne fränder.
Fosterbarn och Adoption
Innan den första barnavårdslagen tillkom år 1920 så var det bygemenskapen som tog hand om föräldralösa barn. I slutet på 1700-talet så tillkom den första stadgan om fosterbarn. På den tiden så organiserades detta av sockenstämman, prästen och/eller av fattigvårdsnämnden. En del barn kom till bra hem, men många utnyttjades enbart som arbetskraft med stöd av 1739 års legostadga. Om barnet dessutom var under 12 år när det kom till fosterhemmet så måste det stanna där tills det han/hon fyllde 18 år. År 1847 infördes dessutom en fattigvårdsförordning som gjorde det möjligt att bortauktionera barn till de fosterföräldrar som bjöd lägst. Denna förordning upphörde i och med 1918 års fattigvårdslag.
I samma tidsperiod (1917) så infördes begreppet adoption i svensk lag. Det innebar att man upptar ett barn/person som sitt eget barn. För att få göra det så krävs ett tillstånd som ges av häradsrätten/rådhusrätten/tingsrätten efter det att kommunens socialnämnd givit sitt medgivande. År 1959 infördes regler som innebar att alla rättsverkningar mellan adoptivbarnet och dess biologiska släktingar togs bort (s.k. stark adoption). Före 1971 förekom dessutom en variant av adoption som att ett adoptivbarn enbart hade arvsrätt efter adoptivföräldrarna (s.k. svag adoption). Från och med 1971 så är alla adoptioner "starka". En adoption kan inte hävas , men väl ersättas av en ny adoption.
Källor:
Släktforskningens Mysterium av Ewa Johansson ISBN: 978-91-85517-10-7
Släktforska steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson ISBN: 978-91-27-11886-7
Fader Okänd av Elisabeth Reuterswärd ISBN:91-87676-57-5
Rättshistoria för släktforskare av Barbro Nordlöf - Sveriges Släktforskarförbund 2009
Föredrag om "Oäkta barn" 2005-03-09 - Niclas Hertzman (Malmö Släktforskarförbund)
Mer att läsa på nätet (pdf-fil)
Senast uppdaterad: 12 juni 2020
© RoGPe Genealogi
Vår familjs anfäder
Här finner du födelse-/döds- samt vigseldatum etc. för familjens anfäder liksom anfäderträd upp till 3 generationer bakåt för varje individ. Det kan ju hända att du som läser detta och vi har någon gemensam anfader. Länken "Personer" visar dessa sorterade på namn, och länken "ort/plats" visar dessa först sorterade efter ort/plats och därefter på namn. Här visas inga nu levande anfäder eller andra släktingar.
Anfäder I
Personer
Ort/plats
Anfäder II
Personer
Ort/plats
Senast uppdaterad: 9 Februari 2022