Släktforskning

 

Mina anfäder från Arlöv

Min anknytning till Arlöv är genom fyra generationer av mina anfäder på min farmors sida. Min farmor, Hilda Maria Persson f. Olin, föddes den 14 oktober 1883 och växte upp i Arlövs Municipalsamhälle. Även hennes far, Sven Olin, och hennes farfar Ola (Svensson) Olin var båda barnfödda i Arlöv och levde, med korta avbrott, sina liv i Arlöv. Olas far - Sven Jönsson - kom med hustru till Arlövs hed ifrån Malmö 1822. Arlövs hed var strandmark till Arlövs by med läge mellan Spillepeng i Malmö stad i söder och Tågarps hed i norr.

Arlövs by

Det tidigaste belaggda namnet på Arlöv i Lunds dialekt- och ortnamnsregister är ifrån år 1120 och namnet stavades då Arleue. Stavningarna varierade något under åren och år 1770 så är stavningen Arlöf. Betydelsen av namnet är "det som Are har lämnat i arv". En av de äldsta boplatserna i Sverige (eller gamla Danmark om man så vill) har man funnit vid Sege.
Arlövs äldsta bybildning låg fram till enskiftena sydost om dagens Arlövs centrum. Ett stycke norr om Sege å och strax öster om Sege station. Vid tidpunkten för enskiftenas påbörjan omkring 1789 så bestod byn av 10 gårdar och några "gadehus".

I denna jordbruksby låg gårdarna samlade längs båda sidor om vägen som gick genom byn. Vid den numrering av hemman som genomfördes i Sverige på 1680-talet så gavs de numren 1 till 10.

 

Enskiften

Det första partiella enskiftet genomfördes åren 1789-1790 då gårdarna/hemmanen 8, 9 och 10 bröts ur byhemmet och slogs samman till en större (188 tunnland) egendom väster om byn. Det var tre köpmän ifrån Malmö, Halck, Thomesson och Schiuberg som var ägare till den sammanslagna egendomen som fick namnet Arlövsgården efter en gammal sed att den största gården fick namn efter byn plus tillägget "gården".

Det andra partiella enskiftet skedde 1803 genom skiftet av hemmanet Arlöv nr 6, som ägdes av Lunds domkyrka, och halva hemmanet nr 7 som ägdes av kamrer Cornelius Alexander Cronsjö på Kronetorp. Resten av de kvarvarande hemmanen i byn skiftades 1815. Kvar i byn blev endast gården Nr 5 samt en del av nr 3 på 3/8 mantal som dock flyttades till platsen där tidigare nr 9 varit.
 

 

I oktober 1863 så utfördes en delning, hemmansklyvning och laga skifte av hemmanen 8, 9 och 10 - Arlövsgården. I det protokoll som upprättades så kan man läsa att bl.a. farmors farfar - Ola Olin - skiftade och sålde sin mark som var placerad vid Lommavägen. En del av marken såldes till järnvägen (nr 288) och det andra (nr 281 och 282) skiftades mot det som på kartan är rödmarkerat (Litt F - senare med R.Nr 11:7). Det som skiftades ut är blåmarkerat på kartan. Vid skiftes så står marken vid Litt. F upptagen till 51/2048 mantal, och som areal till 3 tunnland och 4,8 kappland (cirka 7600 kvadratmeter).
 

Denna mark (Litt F, R.Nr 11:7) har avyttrats någon gång fram tills dess att Ola Olin avlider den 5 december 1874. I bouppteckningen står att han då äger fastigheten 45/2048 mantal litt M (på 1863 års karta är området grönmarkerat - R.Nr 11:13) av utsockne frälsehemmanet No 8, 9 och 10 Arlöf, samt 8 kappland jord med därå befintliga byggnader å kronoskatte rusthållshemmenet No 2 och 10 Tågarp (oklart exakt var denna tomt/mark låg).

Länge hade värdshuset Kalinan varit det ända hus som fanns där Lundavägen går genom Arlöv. Då "delningen, hemmansklyvningen och laga skifte av Arlöv hemmanen 8, 9 och 10 - Arlövsgården" genomfördes år 1863 så fanns förutom Kalinan vid denna tidpunkt endast ett 20-tal hus belägna längs Lundavägen och Lommavägen. Husen stod på ofri grund på Arlövsgårdens ägor, och beboddes av husmän under Arlövsgården där de gjorde dagsverken för sina tomter. I Ingemar Ingers bok - Burlöv kommun - Historia och beskrivning del I - så kan man läsa att "Bland invånarna vid denna tid var timmermannen Ola Ahlgren och lanthandlaren Ola Olin, som länge hade ättlingar bosatta i samhället. De äldsta Arlövhusen var byggda på jord, som hade ingått i Arlövs hed, som fordom sträckte sig ända fram till Lundavägen. En vidsträcktare bebyggelse i Arlövhusen tillhör tiden efter sockerbrukets tillkomst och likaså bebyggandet av angränsande delar av Tågarps område."
Det finns i boken även en bild som författaren tog 1960 och som visar ett av de äldsta husen som vid den tidpunkten fanns i Arlöv och som kallades "Olinska huset". Det låg vid Lundavägen och av namnet att dömma så kan det mycket väl vara Ola Olins hus som avses.

Att starta upp ett sockerbruk i trakterna kring Malmö och Lund diskuterades 1868, och bolaget (Malmö Sockerfabriks AB) köpte därför in mark (7 tunnland) av ägaren till Kalinan för att ha en plats att bygga fabriksbyggnaden på. Bolaget bildades 1869 av handlanden Petter Mathias Elsner, Edward Engeström samt bagarmästare Magnus Möller ifrån Malmö. Man köpte även in Arlövsgården för att bl.a. säkra odlingen av betor. En fabriksbyggnad uppfördes som stod klar den 23/12 1870. Den första fabriken brann ner trettonaftonskväll 1896, men redan i november samma år så hade en ny fabriksbyggnad uppförts.
Efter sockerfabrikens tillkomst så började man uppföra flera hus i området kring denna och samhällsbildningen där fick namnet Arlöv

När farmors farfar Ola Olin avlider 1874, endast 51 år gammal, så efterlämnar han änkan Berta Svensdotter och 8 barn varav den yngste är endast 7 år gammal och den äldste 24 år. Alla, utom den äldsta sonen Sven, bor kvar hemma. Till en början så står änkan och barnen fortfarande skrivna på det som på kartan betecknas med M (det gröninringade området), men senare så kommer Berta Svensdotter och barnen att stå skriven på "Litt J, No 29, de numrerade husen". Exakt var denna plats var beläget vet jag inte. Änkan Berta Svensdotter är fortfarande skriven här när hon avlider 30 mars 1895.
Den äldsta sonen Sven Olin (farmors far) kommer 1897 att tillsammans med hustrun Cecilia Topp (farmors mor) att bosätta sig i ett hus som idag har adressen Bolagsgatan 3 i Arlöv. Här lever de fram tills det att de avlider. Sven redan 1905 och Cecilia 1941. Huset finns kvar än i dag även om det verkar vara renoverat/ombyggt.
Timmermannen Sven Olin var med om att starta den första sjukkassan i Arlöv som kallades "Hundramannaföreningen nr 1. Han var ordförande i föreningen mellan 1886-1887. Samtidigt så var brodern Anders Olin vice sekreterare.
Hundramannaföreningen sammanträdde till en början i missionshuset varifrån också verksamheten sköttes. Snart behövdes dock en större lokal och den 16 oktober 1892 så stod ett större hus klart på Bolagsgatan 10. Idag är det Arlövs teater som har sin verksamhet här.

På Bolagsgatan 5 så bodde ytterligare en bror - Peter Olin. Även det huset finns kvar än i dag och det ser ut att vara mera "varsamt" renoverat/underhållet.
Sven och Peters bror, Johan Olin, bosätter sig på en tomt i samma område. Idag ligger här en bensinmack. Johan, som var murare till yrket, var ordförande i Hundramannaföreningen mellan åren 1895-1901. Han var även ledamot i Arlöv municipalfullmäktige mellan åren 1900-1917, samt ledamot i bygnadsnämnden 1900-1903 och 1908-1911.

Farmor - Maria Hilda Persson f. Olin - lämnar Arlöv och flyttar till Malmö tillsammans med farfar - Magnus Persson och deras två barn - Signe Gunhild och Edvin Verner - den 13 november 1907. I Malmö flyttar de in på Flodgatan 2b i Lugnet.

Bilder av gamla, numera rivna, Arlövsmiljöer ifrån c:a 1890-1970 finns tidigare att beskåda på Kulturbrons hemsida. Mer om Arlöv kan man läsa i Torsten Engholms bok Släktkrönika som är en berättelse om släkten Engholm i Arlöv i början av 1900-talet.

 

Källor:
Burlövs kommun - Historia och beskrivning del I av Ingemar Ingers
Burlövs kommun - Historia och beskrivning del II av Ingemar Ingers med fl.
Sjukkasserörelsen i Arlöv 60 år av Harald Malmösjö 1945
Skånes Historia av Sten Skansjö
Arlöv - Folk, samhälle och kyrka i gången tid av Torsten Engholm.
Lantmäteriet - Historiska akter - akt 12-BUR-8
Lantmäteriet - Historiska akter - akt 12-BUR-9
Lantmäteriet - Historiska akter - akt 12-BUR-11
Lantmäteriet - Historiska akter - akt 12-BUR-57
Lantmäteriet - Historiska akter - akt 12-BUR-82
Lantmäteriet - Historiska akter - akt 12-BUR-83
Lantmäteriet - Historiska akter - akt 12-BUR-93
Lantmäteriet - Historiska akter - akt 12-BUR-106

 

Senast uppdaterad: 28 januari 2020

© RoGPe Genealogi

 

Vår familjs anfäder

Här finner du födelse-/döds- samt vigseldatum etc. för familjens anfäder liksom anfäderträd upp till 3 generationer bakåt för varje individ. Det kan ju hända att du som läser detta och vi har någon gemensam anfader. Länken "Personer" visar dessa sorterade på namn, och länken "ort/plats" visar dessa först sorterade efter ort/plats och därefter på namn. Här visas inga nu levande anfäder eller andra släktingar.

 

Anfäder I

Personer

Ort/plats

 

Anfäder II

Personer

Ort/plats

 

Senast uppdaterad: 9 Februari 2022