Barn utom äktenskapet s.k. "Oäkta barn"

I äldre tid så var, enligt den stränga evengeliska kyrkans trosuppfattning, sexuellt umgänge utanför äktenskapet en synd emot Guds 6:e bud, och barn som blev till under sådana omständigheter var avlade i synd. Ur "värdslig" synvikel så var det framför allt ett problem ur arvssynpunkt. För att stävja problemet med de oönskade barn s.k. "oäkta barn", som i regel blev följden av en utomäktenskapliga förbindelse, så skapades det olika lagar för att reglera och straffa de kvinnor och män som hade sexullt umgänge utanför äktenskapet. Beroende på om parterna båda var ogifta eller om enbart en av dom var gifta eller båda var gifta (på var sitt håll) så var straffen olika.
De barn som föddes utom äktenskapet hade inte samma möjligheter som andra barn. Barndödligheten var extra hög bland dessa och de ekonomiska och sociala förhållandena var mycket dåliga. De fick bl.a inte bli medlemmar i skrå och oäkta flickor hamnade ofta i samma situation som modern.
Innan 1734 års lag så så var trolovning lika bindande som äktenskap. Barn som fötts efter trolovning hade bättre ställning än helt utomäktenskapliga barn. Efter 1734 år lag, som började gälla 1736, så blev kyrklig vigsel obligatorisk, och 1734 års lag gällde i hela landet.

Lagar och regler och dess införande


Magnus Erikssons stadslag-Giftermålsbalken

Denna lag gällde i städerna fr o m mitten av 1300-talet t o m 1 sept 1736. Lagen trycktes 1618. följande text är ifrån §2 visar hur "handfast" och förödmjukande straffet kunde vara i avskräckande syfte.
"Gör ogift kvinna hor med gift man, då have han förverkat den fördel, som han skulle hava av oskiftat bo efter sin hustrus död. Och de böte båda till konungen, biskopen, målsäganden och staden för sitt brott, såsom förut är sagt, och hustrun tage målsägandens rätt. Förmår han ej gälda böterna, då skall en snara läggas omkring hans lem och stadens stenar läggas på henne, och så skall hon leda honom omkring i staden, och sedan skola de med ed lova att aldrig komma åter till staden. Om en av dem botar för sitt brott, så som förut är sagt, vare den saklös, och stadens tjänare lede henne eller honom, som icke kan bota, omkring i staden, och fogden eller rådmännen give honom en halv mark penningar för sitt arbete."

Dubbelt hor

Dubbelt hor kallades det när båda parter var gifta (på var sitt håll). Straffet var fr.o.m. 1608 döden även om benådning förekom.

Enkelt hor

Enkel hor kallades det när enbart ena parten var gift. Under åren 1618-1655 utdömdes dödsstraff i underrätten medan benådning var sedvanlig i hovrätten. Böterna var för den part som var gift var 80 daler, och för den som var ogift var det 40 daler. För den som inte kunde (eller ville) betala böterna så omvandlades straffet till kroppsstraff: 6 gatulopp för en gift man och 4 gatulopp för en en ogift man. För kvinnan gällde risslitning vid tingsstugudörren. Därutöver gällde kyrkoplikt: 3 söndagar i rad på pliktpallen.

Lönskaläge

Lönskaläge var när båda parter var ogifta. Enligt 1734 års lag och fram till 1864 var lönskaläge brottsligt, och föräldrarna till ett utomäktenskapligt fött barn skulle åtalas av kronolänsmannen. Böterna var 10 daler för mannen och 5 daler för kvinnan. Dessutom så skulle båda parter stå på pliktpallen en söndag i kyrkan.

Den offentliga Kyrko pliktens avskaffande

Den offentliga kyrko plikten avskaffades år 1741. Absolutionen blev förlagd till sakristian, och det införs ett litet bötesbelopp som skall betalas till kyrkan.

Gustav III:s Barnamordsplakat

Lagen kom år 1778 för att förhindra barnamord. Kvinnan fick rätt att föda barnet anonymt på okänd ort. Ingen hade rätt att fråga ut henne om vem hon var eller vem barnafadern var. Detta gällde till år 1915.

Strafflindring

År 1810 så bestämdes att kvinnan skulle slippa världsligt straff vid första och andra gången för lönskaläge. Det var endast mannen som skulle böta.

Kyrkoplikt

År 1855 så blev kyrko plikten frivillig. Den levde dock kvar på många ställen.

Ny strafflag

År 1864 så kom en ny strafflag. Den utomäktenskapliga sexualiteten föll under enskilt åtal.

Arvsrätt

Före 1866 så hade oäkta barn ingen arvsrätt, men fick så en viss arvsrätt efter sin mor. Även om fadern var känd, så hade de ändå ingen arvsrätt efter honom. År 1905 så fick de full arvsrätt efter sin mor och möderne fränder, men först 1970 så blev det full arvsrätt efter fader och fäderne fränder.

Källor:

Släktforskningens Mysterium av Ewa Johansson ISBN: 978-91-85517-10-7
Släktforska steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson ISBN: 978-91-27-11886-7
Fader Okänd av Elisabeth Reuterswärd ISBN:91-87676-57-5
Rättshistoria för släktforskare av Barbro Nordlöf - Sveriges Släktforskarförbund 2009

Mer att läsa på nätet (pdf-filer)

 


Senast uppdaterad: 20 juli 2016