Korpamoen. Ett av Vilhelm Mobergs "oppdektade" ställen.

Korpamoen är namnet på det ställe på 1/16 mantal som Vilhelm Moberg i sin bok "Utvandrarna" angav som Karl-Oskars föräldrahem. I romanen så övertar han detta efter att fadern Nils Jakobsson bräckt lårbenet och skadat höften en dag på vårvintern 1844 och som gjorde honom oduglig till att fortsätta bruka den steniga jorden. Karl-Oskar köper ut sina syskon och brukar sedan torpet tillsammans med Kristina som han gifter sig med samma år som Oscar I tillträdde Sveriges och Norges konungatron (1844). Namnet Korpamoen är, liksom romanfigurerna Karl-Oskar och Kristina, påhittade, eller "oppdektade" som det sägs på Småländska, av Vilhelm Moberg och har inte funnits som verkliga personer.
Vilhelm Moberg skall hela tiden envetet ha hävdat att det som står skrivet i hans romaner är uppdiktat och inte ha funnits i verkliga livet. Men på kommissionslantmätare Frans Adolf Lönegrens Ljuderkarta ifrån 1847-1849 så skall han vid en intervju för Bo Strömstedt på Expressen år 1959 ha pekat ut var han tänkt sig att Korpamoen låg och var Karl-Oskars friarstråk till Kristina i Duvemåla gick. På den plats som Vilhelm Moberg pekade ut som platsen för var Korpamoen låg fanns fram till omkring 1911 ett ställe som gick under namnet Carlsdal (Karlsdal).

Ljuderkarta 1847 Utsnitt ur Ljuderkartan från 1847

I boken Utvandrarna så berättar Vilhelm Moberg bl.a. att brodern Robert öppnade fem grindar på vägen till Åkerby vägskäl då de emigrerade, och att Jonas Petter och Brita-Stafva i Hästebäck var närmaste grannar. Karl-Oskars syster Lydia tjänade piga på en gård i Kråkesjö. Detta kan stämma in på den utpekade platsen. Det motsägs dock av att Vilhelm Moberg också skriver att prästgården passeras på vägen mot Åkerby vägskäl. Prästgården ligger ett stycke norr om vägskälet. Det motsägs också av att han i romanen säger att Korpamoen var avstyckad från den stornästa Nilsasläktens stamgård i Mjödahult som låg långt inne Algustboda (källa: Ulf Beijbom - Vilhelm Moberg och utvandrarbygden).

Generalstabskarta 1871 Utsnitt ur Generalstabskartan 1871

Vilhelm Moberg, som var född i soldattorp No 132 i Konga, No 125 Moshultamåla, den 20 augusti 1898, brukade följa sin far när denne skulle hämta sin sold i Åkerby Södregård. På den gamla ridvägen dit så brukade de rasta hos vänner i Bondeskog. Det skall ha varit här som Vilhelm Moberg fått syn på torpet Karlsdal som då var öde sedan den siste brukaren gått ur tiden 17 februari 1905 och hans hustru den 9 september 1906, och som man tror, skall detta vara hans sinnebild av Korpamoen. Som tonåring så passerade han även platsen när han var på väg mot lånebiblioteket i den gamla skolan i Kråksjö.

Drängatorpet Karlsdal revs någon gång mellan 1915-1923 enligt anteckningar i Ljuders husförhörsbok för den perioden. På den plats som Carlsdal låg så finns idag en liten stuga som Korpamoenföreningen/Ljuders Hembygdsförening flyttat dit. Stugan är ett "drängatorp" som tillhört Bondeskog med betecknngen Bondeskog 4:18. Namnet Korpamoen fick stället inte förrän efter det att boken "Utvandrarna" givits ut år 1949.
Namnet Korpamoen är sammansatt av orden KORP och MOEN. En korp är en hacka som är spetsig i båda ändar och som ofta kallades för fattigmans plog, och moen betecknar näringsfattig jordmylla (mo/mjäll=mjölfint och sandlikt).
Den på Bondeskog 4:18 Korpamoen ditsatta "Drängastugan" har stor likhet med den teckning av Vilhelm Mobergs föräldrahem under hans första nio levnadsår - soldattorpet nr 132 i Moshultamåla. Denna teckning, samt kompaniskölden som hängde över dess dörr, skall ha varit ett par av Vilhelm Mobergs käraste ägodelar.
Så vem bodde på Karlsdal innan det revs? Det står fortfarande kvar, men öde och tillbommat när Vilhelm Moberg som liten pojk står och tittade in genom fönstren.

Drängatorpet I husförhörsboken för Ljuder finns för första gången "Backst. Carlsdal under Bondeskog Södergård" inskriven. Hit har Carl Fredrik Falk f.d. Kronoarbetskarl flyttat tillsammans med sin hustru Martha Cajsa Svensdotter den 9 oktober 1871 (källa: Ljuder AI:16 (1871-1881), sid 353). De kommer närmast ifrån en backstuga med samma namn (Karlsdal) som ligger under Backa (källa: Ljuder AI:16 (1871-1881), sid 22). Carl Fredrik Falk är drygt 62 år gammal och hustrun Martha Cajsa drygt 51 år då de flyttar in. Här bor de fram till den 5 oktober 1875 då de flyttar till backstugan Bergholmen under Bondeskog Kullagård.
Stugan har stått tom under cirka två år då Niclas Johan Petersson med hustru och 7 barn flyttar in den 10 oktober 1877. Sonen Inge Peter var den första som emigrerar som 15 åring till Nordamerika den 28 maj 1880. Inge Peter var skomakarlärling och arbetsgivaren betalade resan till ett homestead i Almelund, Chisago country. Överenskommet var att pojken skulle arbeta av biljetten. Inge blev så småningom välbeställd farmare och skickade i omgångar emigrationspengar till föräldrar och syskon. (ref: "Ulf Beijbom).
Brodern Carl Alfred följer efter den 19 augusti 1882, och under de följande åren så följer resten av familjen efter. Samtliga nio medlemmar av familjen emigrerar till Nordamerika. Hustrun och de yngsta barnen är de som sist ger sig i väg den 22 juni 1886.
In i stugan på Carlsdal flyttar den 1 oktober 1887 ifrån soldattorp nr 129 i Åkerby Mellangård den 69 årige Johan Petersson och hans 59 åriga hustru Helena Petersdotter. Johan Petersson avlider den 17 februari 1905 och hans hustru den 9 september 1906. I husförhörsboken för Ljuder AIIa:5 (1915-1923), sid 511 så står Bondeskog Karlsdal överstruket med noteringen "Nedrivet till jorden. Hör till hemmanet."

 

Soldattorp nr 132-Karta 1871 Ingen vet när Vilhelm Mobergs födelsehem, soldattorp nr 132, av Konga kompani under Kalmar regemente uppfördes, mer än att det skall ha varit "urgammalt" redan när hans far soldaten Carl Gottfrid Thor Moberg tillträdde i mars 1888. Torpet låg i utkanten på byn Moshultamåla. Carl Moberg blev den siste soldaten på torpet. Han och övriga familjen flyttade in i hustrun Idas fädernegård år 1907. Gården hade köpts tillbaka för hemsända Amerikapengar. Pengar som Idas emigrerade syskon hade skickat hem. Det förra hemmet - det gamla soldattorpet - stod och förföll och slutligen så revs det år 1924.

Mobergsstenen Hembygdsföreningen lät den 9 augusti 1970 resa en minnessten på den gamla stugbacken.
 
Eniro.se karta-Korpamoen Om du klickar på knappen till vänster så kan du se hur man kommer till Korpamoen (mellan Hästebäck och Bondeskog).

 

Källor:

 


Senast uppdaterad: 9 augusti 2016