Släktforskning
Korpamoen. Ett av Vilhelm Mobergs "oppdektade" ställen.
Korpamoen är namnet på det ställe på 1/16 mantal som Vilhelm Moberg i
sin bok "Utvandrarna" angav som Karl-Oskars föräldrahem. I romanen så
övertar han detta efter att fadern Nils Jakobsson bräckt lårbenet och skadat
höften en dag på vårvintern 1844 och som gjorde honom oduglig till att fortsätta
bruka den steniga jorden. Karl-Oskar köper ut sina syskon och brukar sedan
torpet tillsammans med Kristina som han gifter sig med samma år som Oscar I
tillträdde Sveriges och Norges konungatron (1844). Namnet Korpamoen är,
liksom romanfigurerna Karl-Oskar och Kristina, påhittade, eller
"oppdektade" som det sägs på Småländska, av Vilhelm Moberg och har inte
funnits som verkliga personer.
Vilhelm Moberg skall hela tiden envetet ha hävdat att det som står
skrivet i hans romaner är uppdiktat och inte ha funnits i verkliga livet. Men på
kommissionslantmätare Frans Adolf Lönegrens Ljuderkarta ifrån 1847-1849 så skall
han vid en intervju för Bo Strömstedt på Expressen år 1959 ha pekat ut var han
tänkt sig att Korpamoen låg och var Karl-Oskars friarstråk till Kristina i
Duvemåla gick. På den plats som Vilhelm Moberg pekade ut som platsen för var
Korpamoen låg fanns fram till omkring 1911 ett ställe som gick under namnet
Carlsdal (Karlsdal).
Utsnitt ur Ljuderkartan från 1847
I boken Utvandrarna så berättar Vilhelm Moberg bl.a. att brodern Robert öppnade fem grindar på vägen till Åkerby vägskäl då de emigrerade, och att Jonas Petter och Brita-Stafva i Hästebäck var närmaste grannar. Karl-Oskars syster Lydia tjänade piga på en gård i Kråkesjö. Detta kan stämma in på den utpekade platsen. Det motsägs dock av att Vilhelm Moberg också skriver att prästgården passeras på vägen mot Åkerby vägskäl. Prästgården ligger ett stycke norr om vägskälet. Det motsägs också av att han i romanen säger att Korpamoen var avstyckad från den stornästa Nilsasläktens stamgård i Mjödahult som låg långt inne Algustboda (källa: Ulf Beijbom - Vilhelm Moberg och utvandrarbygden).
Utsnitt ur Generalstabskartan 1871
Vilhelm Moberg, som var född i soldattorp No 132 i Konga, No 125 Moshultamåla, den 20 augusti 1898, brukade följa sin far när denne skulle hämta sin sold i Åkerby Södregård. På den gamla ridvägen dit så brukade de rasta hos vänner i Bondeskog. Det skall ha varit här som Vilhelm Moberg fått syn på torpet Karlsdal som då var öde sedan den siste brukaren gått ur tiden 17 februari 1905 och hans hustru den 9 september 1906, och som man tror, skall detta vara hans sinnebild av Korpamoen. Som tonåring så passerade han även platsen när han var på väg mot lånebiblioteket i den gamla skolan i Kråksjö.
Karlsdal revs någon gång mellan 1915-1923 enligt anteckningar i Ljuders
husförhörsbok för den perioden. På den plats som Carlsdal låg så finns idag en
liten stuga som Korpamoenföreningen/Ljuders Hembygdsförening flyttat dit. Stugan
är ett "drängatorp" som tillhört Bondeskog med betecknngen Bondeskog 4:18.
Namnet Korpamoen fick stället inte förrän efter det att boken "Utvandrarna"
givits ut år 1949.
Namnet Korpamoen är sammansatt av orden KORP och MOEN. En korp är
en hacka som är spetsig i båda ändar och som ofta kallades för fattigmans plog,
och moen betecknar näringsfattig jordmylla (mo/mjäll=mjölfint och
sandlikt).
Den på Bondeskog 4:18 Korpamoen ditsatta "Drängastugan" har stor likhet
med den teckning av Vilhelm Mobergs föräldrahem under hans första nio levnadsår
- soldattorpet nr 132 i Moshultamåla. Denna teckning, samt kompaniskölden som
hängde över dess dörr, skall ha varit ett par av Vilhelm Mobergs käraste
ägodelar.
Så vem bodde på Karlsdal innan det revs? Det står fortfarande kvar, men
öde och tillbommat när Vilhelm Moberg som liten pojk står och tittade in genom
fönstren.
I husförhörsboken för Ljuder finns för första gången "Backst.
Carlsdal under Bondeskog Södergård" inskriven. Hit har Carl Fredrik Falk
f.d. Kronoarbetskarl flyttat tillsammans med sin hustru Martha Cajsa Svensdotter
den 9 oktober 1871 (källa: Ljuder AI:16 (1871-1881), sid 353). De kommer närmast
ifrån en backstuga med samma namn (Karlsdal) som ligger under Backa (källa:
Ljuder AI:16 (1871-1881), sid 22). Carl Fredrik Falk är drygt 62 år gammal och
hustrun Martha Cajsa drygt 51 år då de flyttar in. Här bor de fram till den 5
oktober 1875 då de flyttar till backstugan Bergholmen under Bondeskog
Kullagård.
Stugan har stått tom under cirka två år då Niclas Johan Petersson med
hustru och 7 barn flyttar in den 10 oktober 1877. Sonen Inge Peter var den
första som emigrerar som 15 åring till Nordamerika den 28 maj 1880. Inge Peter
var skomakarlärling och arbetsgivaren betalade resan till ett homestead i
Almelund, Chisago country. Överenskommet var att pojken skulle arbeta av
biljetten. Inge blev så småningom välbeställd farmare och skickade i omgångar
emigrationspengar till föräldrar och syskon. (ref: "Ulf Beijbom).
Brodern Carl Alfred följer efter den 19 augusti 1882, och under de
följande åren så följer resten av familjen efter. Samtliga nio medlemmar av
familjen emigrerar till Nordamerika. Hustrun och de yngsta barnen är de som sist
ger sig i väg den 22 juni 1886.
In i stugan på Carlsdal flyttar den 1 oktober 1887 ifrån soldattorp nr
129 i Åkerby Mellangård den 69 årige Johan Petersson och hans 59 åriga hustru
Helena Petersdotter. Johan Petersson avlider den 17 februari 1905 och hans
hustru den 9 september 1906. I husförhörsboken för Ljuder AIIa:5 (1915-1923),
sid 511 så står Bondeskog Karlsdal överstruket med noteringen "Nedrivet till
jorden. Hör till hemmanet."
Ingen vet när Vilhelm Mobergs födelsehem, soldattorp nr 132, av Konga
kompani under Kalmar regemente uppfördes, mer än att det skall ha varit
"urgammalt" redan när hans far soldaten Carl Gottfrid Thor Moberg tillträdde i
mars 1888. Torpet låg i utkanten på byn Moshultamåla. Carl Moberg blev den siste
soldaten på torpet. Han och övriga familjen flyttade in i hustrun Idas
fädernegård år 1907. Gården hade köpts tillbaka för hemsända Amerikapengar.
Pengar som Idas emigrerade syskon hade skickat hem. Det förra hemmet - det gamla
soldattorpet - stod och förföll och slutligen så revs det år 1924.
Hembygdsföreningen lät den 9 augusti 1970 resa en minnessten på den
gamla stugbacken.
Om du klickar på knappen till vänster så kan du se hur man kommer till
Korpamoen (mellan Hästebäck och Bondeskog).
Källor:
- "Vilhelm Moberg och Utvandrarbygden" av Ulf Beijbom ISBN 91-1-939102-1
- Kyrkoböcker i Ljuder och Algutsboda församlingar
Senast uppdaterad: 9 augusti 2016