Släktforskning

 

Nattman/Rackare

Man på krog I alla tider så har samhället varit i behov av att det funnits personer som utfört saker som samhället ansett vara nödvändiga, men som ingen egentligen velat utföra. Ett yrke som av "hederligt folk" betraktats som både skamligt och "oärligt" var att vara nattman/rackare.
Enligt "Ordbok för släktforskare" så var en nattman en person som "utför de absolut sämsta sysslorna i samhället. Han är bödelns medhjälpare, bygger bålet, fraktar dödsdömda, utför stegling och rådbråkning, gräver ner kroppar m.m. (denna del av sysslan avskaffas 1880); tömmer latrin i städerna; samlar in självdöda djur, kastrerar och flår djur m.m. Från slutet av 1800-talet består sysslan främst av att ta vara på döda och herrelösa djur."
I de gamla danska landskapen, Skåne-Halland-Blekinge, så kallades den person som utförde dessa sysslor för nattman, medan det längre norrut benämndes rackare.
Nattmannen/Rackaren skulle således ställa iordning avrättningsplatsen, plocka ner och ta hand om de avrättades kroppar efter det att de hängts, halshuggits och steglats och gräva ner dem på galgbacken. Även människor som begick självspillning (självmord) skulle han begrava. En människa som tog livet av sig själv ansågs ha utfört ett brott (mot Gud), och fick inte begravas i vigd jord på kyrkogården, utan skulle begravas i ovigd jord, t.ex. i skogen eller norr om kyrkan. I Malmö tolkades, i brist på närliggande skogsområde, ordet "skog" som galgbacken/rackarebacken eller stadens luderplats där man grävde ner döda djur.
Han var också den som användes för att avliva hästar och flå hästar vilket hänger samman med att ingen slaktare ville åta sig detta. Hästen ansågs i förkristlig tid vara helig. En inställning som länge levde kvar. Förr i tiden så åt man därför inte hästkött utan det grävdes ner.
I en kunglig förordning av den 7/11 1760 finns en kungörelse om den betalning som nattmannen/rackaren var tillåtna att ta för dessa sina tjänster. Så fick han t.ex. för slaktandet av en häst, oxe eller ko 15 dalar kopparmynt och för att flå den 6 daler. Han var även bödelns medhjälpare och avlönades av honom för att ta hand om kroppen efter en avrättad person. Nattmannen/Rackaren var visserligen fattig men levde många gånger bättre än torpare och backstugusittare. De fick ofta även ett hus att bo i som bekostades av staden. I Malmö bodde nattmannen till en början på det område som idag utgörs av Kungsparken och omkring 1676 så flyttar nattman och skarprättare in i två hus vid Snapperup som tidigare tillhört rådman Hans Wullenwefwer. Snapperupsgatan (Snapperup strede) är som gatunamn i Malmö belaggt redan i början på 1500-talet och ligger c:a 250-300 meter öster om S:t Petri kyrka.

En annan uppgift som kunde åligga nattmannen var att sota skorstenar. Därav hotet som många föräldrar långt in på 1900-talet använde för att skrämma sina barn till lydnad. Svenska barn skrämdes med sotaren och Danska barn med nattmannen. Yrket som nattman/rackare gick ofta i arv oftast beroende på att personer som sysslade med detta yrke, liksom skarprättarens, ansågs vara "oärliga" och omöjliggjorde byte av yrke. Oärlig betyder här inte de var bedrägliga eller tjuvaktiga, utan att de var ärelösa. Deras sociala isolering var i stort sätt total. Detta tog sig många gånger uttryck i att prästen inte accepterade nattmansfolk/rackare som dopvittnen med motiveringen att de ansågs ha bristfällig kristendomskunskap och ofta inte var konfirmerade. I Malmö kunde därför nattmännens barn ha dopvittnen ifrån så välkända borgarfamiljer som Kockum, Flensburg, Falkman m.fl. Stadens högsta skikt ansågs på grund av sin samhällsställning vara mindre känsliga för utfrysning. Genom hela livet så var nattmannen betraktad som ärelös och ingen ärlig man kunde ta en nattman i handen eller sitta vid samma bord som honom. Om han kom in på en krog så fick han sitta ensam och många gånger dricka ur ett speciellt "nattmansglas" som var speciellt utmärkt så att ingen "ärlig man" av misstag skulle dricka ur samma glas.
En man som en gång valt nattmansbanan, eller gift sig med en dotter till en nattman hade bara ett yrke att välja på framöver - nattmannens. Ingen "klassresa" var längre möjlig och alla band med släkten bröts. Samma sak gällde kvinnor som gifte sig med nattmän. Den sociala isoleringen var total. När en nattman avlidit så fick det inte förekomma en hederlig begravning med ceremonier. I bästa fall så begravdes nattmannen på kyrkogården, men i tysthet. I sämsta fall så behandlades de som självspillningar (självmord) och grävdes ner i skogen eller på galgbacken. I Malmö så begravdes de flesta av nattmännen på Hospitalskyrkogården på Slottsplatsen. Svårigheten var att få någon som var villig att hjälpa till att bära liket till graven.
 

Nattmän som verkat i Malmö

Nattmän i
Malmö

 

Avrättningsplatser i Malmö

En del av nattmannens sysslor försegick på dessa platser så här omnämns de som låg i Malmö. En av de tidiga platser som användes för avrättning i Malmö låg vid Ribersborgsstranden (Blosshögen). Under senmedeltiden så flyttades denna verksamhet upp till galgbacken vid Rörsjöområdet nära det nutida Värnhemstorget. Denna plats var ibruk fram till en bit in på 1800-talet då avrättningarna därefter utfördes inne på Malmöhus fängelse. Under "häxprocessperioden" (under 1400-talet - 1600 talet) så fanns det i Malmö en speciellt utsedd plats där man brände "häxor". Detta skedde uppe på Kirseberget.

Kartan nedan visar Malmö med omnejd år 1677. På kartan så är "Rackarebacken" utmärkt vid den röda pilen. Platsen är den forna avrättningsplatsen vid Rörsjön som var ibruk ifrån sen medeltid fram till en bit in på 1800-talet.

Malmö
1677


På flygfotot från 1924 kan man se Zeniths margarinfabrik nere till vänster, och den forna avrättningsplatsen strax bakom fabriken. Uppe till höger på bilden ligger Rörsjöskolan.

Galgbacken i Malmö

 

Mer att läsa och studera för den som är intresserad


Länkar


Litteratur

  • Nattmännen i Malmö av Alan Dufberg - Släktforskarnas årsbok 2001 ISBN 91-87676-28-1
  • Ett rackarns liv - Bödlar, skarprättare och rackare i Stockholm 1590-1920 av Pehr Hedenqvist

 


Senast uppdaterad: 9 augusti 2016

© RoGPe Genealogi

 

Vår familjs anfäder

Här finner du födelse-/döds- samt vigseldatum etc. för familjens anfäder liksom anfäderträd upp till 3 generationer bakåt för varje individ. Det kan ju hända att du som läser detta och vi har någon gemensam anfader. Länken "Personer" visar dessa sorterade på namn, och länken "ort/plats" visar dessa först sorterade efter ort/plats och därefter på namn. Här visas inga nu levande anfäder eller andra släktingar.

 

Anfäder I

PersonerPersoner


PlatserOrt/plats


 

Anfäder II

PersonerPersoner


PlatserOrt/plats


 

Senast uppdaterad: 9 Februari 2022