Min morfars bror - Georg Persson - var lantbrukare. Han avled 1977 och ligger
begravd på kyrkogården vid Börringe kyrka. På hans gravsten står, förutom namn
och datum, ordet "Lagården" inskrivit. Jag letade och fann att det var namnet på
en gård som låg ett stycke öster om Börringekloster. Bilderna visar boningshuset
från tidigt 1900-tal samt år 2011 efter att boningshuset renoverats. Morfars
bror Georg, och även dennes son Sture, har varit verksam som lantbrukare på
gården "Lagården".
"Lagården" ligger invid den avtagsväg ifrån E65 (Malmö-Ystad) som går
mot Norra Grönby och Gärdslöv. Mittemot avtagsvägen, på andra sidan E65, så såg
jag en ruin av något slag. Jag blev nyfiken på vad det kunde ha varit för typ av
byggnad så jag började leta efter information.
Ruinen som jag såg ifrån E65 visade sig vara resterna av Lemmeströ kyrka. Kyrkan
skall enligt en kyrkobeskrivning från 1600-talet ha varit helgad åt Jungfru
Maria, och kallats "Vår Frus Kyrka".
Under medeltiden var Lemmeströ, liksom Börringe, självständiga socknar, men år
1555 så gjordes bägge socknarna till ett pastorat. Lemmeströ nämns därefter som
annex till Börringe fram till 1565 då Lemmeströ upphöjs till huvudkyrka för de
båda församlingarna i samband med att prästgården flyttades dit.
År 1601 så omtalas Börringeklosters gods som innehavare av
patronatsrätten. Patronatsrätt innebär en rätt för enskild
privatperson att tillsätta präster och ibland andra församlingstjänster,
vanligen en adlig ägare till en sätesgård inom församlingen.
På begäran av godsherren på Börringekloster, riksrådet Beck-Friis, sammanslogs de båda
socknarna den 4 april 1781 till en socken med namnet Gustavs socken (efter Gustav III). Man
erhöll samtidigt tillstånd att riva de båda befintliga sockenkyrkorna i Norra
Börringe (Börringe kyrkoby) och Lemmeströ. Bönderna i Lemmeströ socken ogillade
rivningen av Lemmeströ kyrka. Förbittringen var så stor att rivningen fick ske
under militär övervakning för att förhindra att det uppstod våldsamheter.
De båda kyrkorna ersattes av en ny kyrka som fick namnet Gustafs kyrka. Den nya
kyrkan byggdes 1783-1787 på hemmanet Nötesjös ägor på gränsen mellan de båda
tidigare socknarna, och på en plats där det då inte fanns någon annan omliggande
bebyggelse. Den kyrkan heter idag Börringe kyrka.
Enligt den arkeologiska undersökningen av Lemmeströ kyrkoruin som utfördes under
första halvåret 1975 (ALE 1975:3) under ledning av Jan-Erik Augustsson, så har
kyrkan haft en traditionell planlösning med långhus, kor och absid. Den
ursprungliga byggnaden var helt byggd av tegel i fullmursteknik, medan det
senare tillkomna tornet och vapenhuset var av gråsten. Kyrkan har saknat
sakristia. Den uppfördes omkring 1200 och byggdes då runt den befintliga
träkyrkan.
Runt kyrkan finns även en ödekyrkygård som är omgiven av en stenmur. På
kyrkogården finns det idag 5 gravar med gravstenar. På de jag såg så kunde jag
dock inte urskilja någon läsbar inskription. Det skall dock finnas några med
läsbar text och de begravda skall vara bl.a. A M P S 1640, Mårten Iensön i
Birksager 1692, och Iepe Trulson i Bränneröd 1713.
Enligt sitt eget önskemål så begravdes prosten och kyrkoherden i
Lemmeströ/Börringe, Johan Samuel Nibelius (född 12/2 1799 i Lyngby) på Lemmeströ
kyrkogård den 12 juli 1856. Han blev den siste att bli begravd på kyrkogården.
Själva kyrkan revs under 1780-talet. Johan Samuel Nibelius verkade i Lemmeströ
och Börringe från cirka 1827 fram till sin död. Före honom så var det hans far,
Häradsprosten och kyrkoherden Wilhelm Fredrik Nibelius, som verkade i Lemmeströ.
Under sin verksamhetstid i Lemmeströ så blev denne vid ett tillfäller kraftigt
misshandlad av en hop drängar i samband med det "Skånska bondeupproret 1811".
Sven Rosborn har beskrivit händelsen utförligt i sin artikel "1811
Bondeupproret i Skåne" som du kan ladda ner här
På 1700-talet så fanns det 14 gårdar i Lemmeströ by samt ett antal gatuhus.
Lemmeströ genomgick enskifte år 1803. Flertalet av hemman flyttades ut från
bytomten. Inom det gamla byområdet så ligger idag endast Klockarebostället i
norr och Lagården i söder kvar på sina ursprungliga platser. Den gamla
kyrkan/kyrkoruinen - Lemmeströ kyrka - ligger cirka 500 meter norr om byn vilket
avviker ifrån de normala skånska förhållandena där by och kyrka bildade en
sammanhållen enhet. En förklaring som har givits som en möjlig orsak i det här
fallet är att byn till en början legat vid kyrkan, men av någon anledning senare
flytats till den plats som är känt från det historiska kartmaterialet.
Lemmeströ Afvelsgård, som förlades i västra delen av byns marker, är en
sammanslagning av sex gårdar, i samband med att Börringe gods på 1800-talet
genomförande en jordbruksrationalisering.
Den andra kyrkoruinen, Börringe kyrkoruin, ligger i Norra Börringe by inbäddad i
grönska på en kulle. Enligt Jan Erik Augustsson som ledde den arkeologiska
undersökningen 1975 (ALE 1976:1, sid 37)så "bör det fr.o.m. själva
sockenbildningen ha funnits en träkyrka som har fått stå kvar relativt länge,
medan under tiden klostret uppförts och tegel har introduserats i landskapet mot
slutet av 1100-talet. Runt träkyrkan har man då börjat gravlägga folk i
stenkistor, tätade med kalkbruk, och i träkistorna med tegelstenar på locket.
Fyllnadsmaterialet i dessa gravar har då kommit att innehålla spår av den
kalkbruk som använts till stenkistorna.Efter detta har man så uppfört den
stenkyrka med långhus , kor och absid som vi nu har påträffat och därvid har man
antagligen gett stenkyrkan något större dimensioner än träkyrkan vilket medfört
att en del äldre gravar blivit skadade vid grundgrävningen. Kyrkan har sedan
genomgått en normal utveckling med successiva tillbyggnader fram till och med
1587, då fru Görvel Fadersdotter Sparre lät slutföra det
sista större arbetet i kyrkan.
Enligt en kyrkobeskrivning från 1700-talet så kallades kyrkan för S:t Peders
kyrka. Kyrkan revs på 1780-talet i samband med sammanslagningen av Börringe och
Lemmströ socknar till Gustafs socken.
Norra Börringe by låg norr om kyrkan och bestod i slutet av 1600-talet av åtta
kringbyggda fyrlängade gårdar som låg på ömse sidor om bygatan. Gårdarna
brukades på arrende. Detta upphörde dock någon gång på 1800-talet då byns marker
lades till huvudgården och arrendebönderna blev statare. Byn regleras 1802, men
genomgår inget regelrätt enskifte.
En del av den bebyggelse som idag finns i Norra Börringe by består av
arbetarbostäder från 1800-talet. Den tidiga medeltida bebyggelsen som fanns var
belägen norr om dagens by, och döljs under mark.
Den nya kyrkan som byggdes mellan åren 1783-1787 kallades för Gustafs kyrka
(numera Börringe kyrka). Kyrkan uppfördes på sockengränsen mellan Börringe och
Lemmeströ invid landsvägen. Platsen som man valde var mark som brukades av
Nötesjö. Nötesjö var ursprungligen en ensamgård som var arrendegård under
Börringekloster.
In på 1800-talet så växte det en ny bebyggelse upp kring den nya kyrkan.
Hantverkare som smed, skräddare, skomakare, sömmerskor, tegelarbetare m.m. bodde
i byn. Man byggde även sockenstuga och fattigstuga.
Källor:
Senast uppdaterad: 23 juli 2022
© RoGPe Genealogi
Här finner du födelse-/döds- samt vigseldatum etc. för familjens anfäder liksom anfäderträd upp till 3 generationer bakåt för varje individ. Det kan ju hända att du som läser detta och vi har någon gemensam anfader. Länken "Personer" visar dessa sorterade på namn, och länken "ort/plats" visar dessa först sorterade efter ort/plats och därefter på namn. Här visas inga nu levande anfäder eller andra släktingar.
Senast uppdaterad: 9 Februari 2022