Släktforskning

 

Lagården, Lemmeströ by, Lemmeströ kyrkoruin och Börringe kyrkoruin

Min morfars bror - Georg Persson - var lantbrukare. Han avled 1977 och ligger begravd på kyrkogården vid Börringe kyrka. På hans gravsten står, förutom namn och datum, ordet "Lagården" inskrivit. Jag letade och fann att det var namnet på en gård som låg ett stycke öster om Börringekloster. Bilderna visar boningshuset från tidigt 1900-tal samt år 2011 efter att boningshuset renoverats. Morfars bror Georg, och även dennes son Sture, har varit verksam som lantbrukare på gården "Lagården".

"Lagården" ligger invid den avtagsväg ifrån E65 (Malmö-Ystad) som går mot Norra Grönby och Gärdslöv. Mittemot avtagsvägen, på andra sidan E65, så såg jag en ruin av något slag. Jag blev nyfiken på vad det kunde ha varit för typ av byggnad så jag började leta efter information.

Ruinen som jag såg ifrån E65 visade sig vara resterna av Lemmeströ kyrka. Kyrkan skall enligt en kyrkobeskrivning från 1600-talet ha varit helgad åt Jungfru Maria, och kallats "Vår Frus Kyrka".
Under medeltiden var Lemmeströ, liksom Börringe, självständiga socknar, men år 1555 så gjordes bägge socknarna till ett pastorat. Lemmeströ nämns därefter som annex till Börringe fram till 1565 då Lemmeströ upphöjs till huvudkyrka för de båda församlingarna i samband med att prästgården flyttades dit.
År 1601 så omtalas Börringeklosters gods som innehavare av patronatsrätten. Patronatsrätt innebär en rätt för enskild privatperson att tillsätta präster och ibland andra församlingstjänster, vanligen en adlig ägare till en sätesgård inom församlingen.
På begäran av godsherren på Börringekloster, riksrådet Beck-Friis, sammanslogs de båda socknarna den 4 april 1781 till en socken med namnet Gustavs socken (efter Gustav III). Man erhöll samtidigt tillstånd att riva de båda befintliga sockenkyrkorna i Norra Börringe (Börringe kyrkoby) och Lemmeströ. Bönderna i Lemmeströ socken ogillade rivningen av Lemmeströ kyrka. Förbittringen var så stor att rivningen fick ske under militär övervakning för att förhindra att det uppstod våldsamheter.
De båda kyrkorna ersattes av en ny kyrka som fick namnet Gustafs kyrka. Den nya kyrkan byggdes 1783-1787 på hemmanet Nötesjös ägor på gränsen mellan de båda tidigare socknarna, och på en plats där det då inte fanns någon annan omliggande bebyggelse. Den kyrkan heter idag Börringe kyrka.
 

Enligt den arkeologiska undersökningen av Lemmeströ kyrkoruin som utfördes under första halvåret 1975 (ALE 1975:3) under ledning av Jan-Erik Augustsson, så har kyrkan haft en traditionell planlösning med långhus, kor och absid. Den ursprungliga byggnaden var helt byggd av tegel i fullmursteknik, medan det senare tillkomna tornet och vapenhuset var av gråsten. Kyrkan har saknat sakristia. Den uppfördes omkring 1200 och byggdes då runt den befintliga träkyrkan. Runt kyrkan finns även en ödekyrkygård som är omgiven av en stenmur. På kyrkogården finns det idag 5 gravar med gravstenar. På de jag såg så kunde jag dock inte urskilja någon läsbar inskription. Det skall dock finnas några med läsbar text och de begravda skall vara bl.a. A M P S 1640, Mårten Iensön i Birksager 1692, och Iepe Trulson i Bränneröd 1713.
Enligt sitt eget önskemål så begravdes prosten och kyrkoherden i Lemmeströ/Börringe, Johan Samuel Nibelius (född 12/2 1799 i Lyngby) på Lemmeströ kyrkogård den 12 juli 1856. Han blev den siste att bli begravd på kyrkogården. Själva kyrkan revs under 1780-talet. Johan Samuel Nibelius verkade i Lemmeströ och Börringe från cirka 1827 fram till sin död. Före honom så var det hans far, Häradsprosten och kyrkoherden Wilhelm Fredrik Nibelius, som verkade i Lemmeströ. Under sin verksamhetstid i Lemmeströ så blev denne vid ett tillfäller kraftigt misshandlad av en hop drängar i samband med det "Skånska bondeupproret 1811". Sven Rosborn har beskrivit händelsen utförligt i sin artikel "1811 Bondeupproret i Skåne" som du kan ladda ner här

 

På 1700-talet så fanns det 14 gårdar i Lemmeströ by samt ett antal gatuhus. Lemmeströ genomgick enskifte år 1803. Flertalet av hemman flyttades ut från bytomten. Inom det gamla byområdet så ligger idag endast Klockarebostället i norr och Lagården i söder kvar på sina ursprungliga platser. Den gamla kyrkan/kyrkoruinen - Lemmeströ kyrka - ligger cirka 500 meter norr om byn vilket avviker ifrån de normala skånska förhållandena där by och kyrka bildade en sammanhållen enhet. En förklaring som har givits som en möjlig orsak i det här fallet är att byn till en början legat vid kyrkan, men av någon anledning senare flytats till den plats som är känt från det historiska kartmaterialet.
Lemmeströ Afvelsgård, som förlades i västra delen av byns marker, är en sammanslagning av sex gårdar, i samband med att Börringe gods på 1800-talet genomförande en jordbruksrationalisering.

 

Den andra kyrkoruinen, Börringe kyrkoruin, ligger i Norra Börringe by inbäddad i grönska på en kulle. Enligt Jan Erik Augustsson som ledde den arkeologiska undersökningen 1975 (ALE 1976:1, sid 37)så "bör det fr.o.m. själva sockenbildningen ha funnits en träkyrka som har fått stå kvar relativt länge, medan under tiden klostret uppförts och tegel har introduserats i landskapet mot slutet av 1100-talet. Runt träkyrkan har man då börjat gravlägga folk i stenkistor, tätade med kalkbruk, och i träkistorna med tegelstenar på locket. Fyllnadsmaterialet i dessa gravar har då kommit att innehålla spår av den kalkbruk som använts till stenkistorna.Efter detta har man så uppfört den stenkyrka med långhus , kor och absid som vi nu har påträffat och därvid har man antagligen gett stenkyrkan något större dimensioner än träkyrkan vilket medfört att en del äldre gravar blivit skadade vid grundgrävningen. Kyrkan har sedan genomgått en normal utveckling med successiva tillbyggnader fram till och med 1587, då fru Görvel Fadersdotter Sparre lät slutföra det sista större arbetet i kyrkan.
Enligt en kyrkobeskrivning från 1700-talet så kallades kyrkan för S:t Peders kyrka. Kyrkan revs på 1780-talet i samband med sammanslagningen av Börringe och Lemmströ socknar till Gustafs socken.
 

 

Norra Börringe by låg norr om kyrkan och bestod i slutet av 1600-talet av åtta kringbyggda fyrlängade gårdar som låg på ömse sidor om bygatan. Gårdarna brukades på arrende. Detta upphörde dock någon gång på 1800-talet då byns marker lades till huvudgården och arrendebönderna blev statare. Byn regleras 1802, men genomgår inget regelrätt enskifte.
En del av den bebyggelse som idag finns i Norra Börringe by består av arbetarbostäder från 1800-talet. Den tidiga medeltida bebyggelsen som fanns var belägen norr om dagens by, och döljs under mark.
 

Den nya kyrkan som byggdes mellan åren 1783-1787 kallades för Gustafs kyrka (numera Börringe kyrka). Kyrkan uppfördes på sockengränsen mellan Börringe och Lemmeströ invid landsvägen. Platsen som man valde var mark som brukades av Nötesjö. Nötesjö var ursprungligen en ensamgård som var arrendegård under Börringekloster.
In på 1800-talet så växte det en ny bebyggelse upp kring den nya kyrkan. Hantverkare som smed, skräddare, skomakare, sömmerskor, tegelarbetare m.m. bodde i byn. Man byggde även sockenstuga och fattigstuga.

 

Källor:

• Riksantikvarieämbetet RAÄ-nummer Börringe 3:1
• Riksantikvarieämbetet RAÄ-nummer Börringe 3:2
• Lemmeströ kyrkoruin av Jan-Erik Augustsson, ALE 1975:3
• Börringe kyrkoruin av Jan-Erik Augustsson, ALE 1976:1
• Kulturhistorisk utredning Börringe-Lemmeströ med konsekvensbeskrivning för alternativa sträckningar av väg E65 Svedala-Börringe (bilaga 1)
• Rapport 2007:15 Börringe kyrkogård - Regionmuseet Kristianstad; Landsantikvarien i Skåne
• Börringe kyrkoarkiv CI:3 (1855-1860), sid 63
• Lemmeströ kyrkoarkiv C:3 (1780-1858), sid 449

 

Senast uppdaterad: 23 juli 2022

© RoGPe Genealogi

 

Vår familjs anfäder

Här finner du födelse-/döds- samt vigseldatum etc. för familjens anfäder liksom anfäderträd upp till 3 generationer bakåt för varje individ. Det kan ju hända att du som läser detta och vi har någon gemensam anfader. Länken "Personer" visar dessa sorterade på namn, och länken "ort/plats" visar dessa först sorterade efter ort/plats och därefter på namn. Här visas inga nu levande anfäder eller andra släktingar.

 

Anfäder I

Personer

Ort/plats

 

Anfäder II

Personer

Ort/plats

 

Senast uppdaterad: 9 Februari 2022